HEDEMORAHÖNS

djur/faglar/Vogel23.gif djur/faglar/Vogel23.gif djur/faglar/Vogel23.gif djur/faglar/Vogel23.gif djur/faglar/Vogel23.gif djur/faglar/Vogel23.gif

Efter tio års uppehåll har jag nu skaffat höns igen. Då, för tio år sedan hade jag alla de slag av hönor och tuppar, allt från Japanska Silkeshöns, Pärlhöns till vanliga värphöns. Nu har jag bestämt mig för Hedemora höns och kommer inte att ha mer än högst tio stycken. Det är lagom både för hönsens skull och för att kunna hålla riktigt rent hos dom.

 

De tre hönor och  tuppen jag har nu är en genbanksbesättning, men jag kommer inte att ha genbank. Tuppen ska kunna leda,varna och försvara sin flock vid fara. Tuppen och hönorna går lösa ute varje dag, dom är inne i hönsgården bara när vi inte är hemma. Dom är så kloka och lydiga 

 

Här nedan finns mycket intressant att läsa om Hedemora höns, en del text och foton har jag knyckt från Lövöns Hedemorahöns, Svenska Lanthönsklubben, Jordbruksverket mm.

HEDEMORAHÖNS

djur/faglar/Vogel13.gif
Hedemora hönan är en gammal lantras av höns som härstammar från byn Trollbo i Hedemoratrakten i Dalarna.

Tidigare kallades de sothöns eftersom många av hönsen hade blågrå fjäderfärg, mörka nästan svarta kammar och mörka ansikten vilket gav dom ett sotigt utseende.

Det var 1982 som Viola Forsberg från Sandviken återsåg sina barndoms höns igen på en granngård till sitt föräldrarhem. Viola fick några ägg som ruvades fram, det är från dessa ägg som alla Hedemorahöns härstammar. En del Hedemorahöns kan vara ulliga så det nästan ser ut som om dom har päls och en del kan ha fem tår.

Nu när de har ökat i antal finns ganska många av de vanligaste hönsfärgerna. Kroppstypen varierar lite bland olika stammar, men allmänt ser hönan större ut än vad hon är pga sin tjocka fjäderdräkt.Hedemora hönan har ett extra tjockt bidun på varje fjäder som anses vara en anpassning till det nordliga klimatet.

Varför Hedemorahöns ?

De är oftast härdiga i hemmamiljö - men inte nödvändigtvis i andra miljöer.De har lätta födslar och goda föräldraegenskaper.

Historiska argument: De berättar om vår historia likaväl som slott och stenyxor.

Vetenskapliga argument: De är har en unik samling arvsanlag och värd att bevara för sin egen skull.

Ekonomiska argument: Förhållanden i världen kan förändras så vi behöver små härdiga husdjur. Man kan jämföra med en målare : Så länge han har sina färgtuber kan han måla nästan vad som helst, blandar han samman alla till en färg, kan han bara måla i denna färg.

Foto: Några av de första Hedemorahönsen hos Viola Forsberg, fotograf Olof Holm 1988

HISTORIA


Alla tamhöns ursprungsart är den röda Djungelhönan från Indien. I vårt land har tamhöns funnits i 2000 år. Jag har med andra ord världens vanligaste fågel, Gallus gallus, dvs den vanliga tamhönan.

De första fynden om att höns har hållits som husdjur kommer från Indusdalen i Pakistan och är daterad för ca 5000 år sedan. Hönsen användes först för spel och vadslagning vid tuppfäktning.Men man har gjort fynd i Egypten från ca 1300 f.Kr om att hönsen användes som äggproducenter.

 

Solen styr hönans dag och i takt med dagslängden när hon ska imponera på tuppen och börja samla ägg för att ruva. När sol ljuset minskar på hösten byts fjäderdräkten och hönan tar en vilopaus.

En god hushållshöna värper ungefär 150 - 200 ägg per år.En sådan höna håller sig oftast pigg och kry och värper i 4 - 5 år.

Specialraser som vit Leghorn och s k värphybrider som kan värpa nästan dubbelt så många ägg pga extra ljus och värme året runt är ofta slut efter 1 - 2 år.

Av den förr vanliga Svenska lantrashönan finns det i dag bevarat. Skånska Blommehönan,Åsbohöns (Skåne) Ölandshöns, Gotlandshöns,Orusthöns och Hedemorahöns ( Dalarna) Hedemorahöns kan rekomenderas i norra Sverige då de har en tät och dunrik fjäderskrud till följd av klimatisk anpassning.

Röd Djungelhöna

Rasram för Hedemorahöns 

Hedemorahönan är en medelstor lantrashöna ( allmogehöna) Vikt höna 1,5 - 2 kg och tupp 2 - 2,5 kg. Kroppsformen är bred och kraftig. De ger intryck av att vara rundare och tyngre än vad de egentligen är.

Benen kan vara släta eller lätt befjädrade.  Fyra tår är vanligast men flertåighet kan förekomma. Ben och näbbfärg är varierande. Öronskivor är oftast röda med mer eller mindre inslag av vitt.Kammen är vanligen ganska liten på hönan. Tuppen har en kraftig men inte så hög kam. Inslag av svart eller blå färg i kam, slör och ansikte är vanligt.

Fjäderdräkten kan vara blå ( grå ), svart, vit eller nästan vit samt vild och vetefärgas. Fjäderstrukturen kan vara slät eller ullig.

Hönorna har kraftigt utvecklad sadel med kupande fjädrar likt en kudde vid ryggslutet. På låren är befjädringen så riklig att det ser ut som vida byxor som delvis skyler underbenen.

Inre egenskaper och urval.

 

Hedemorahönsen är liksom övriga lantraser i allmänhet härdiga i sin uppkomstmiljö och motståndskraftiga mot vanliga hönssjukdomar, det är ytterst viktigt att dessa egenskaper underhålls även i framtiden.

Äggvikten är 50 - 55 g. Äggfärgen är benvit till svagt brunaktig/beige. Prickar och små fläckar i mörkare nyans kan förekomma.

30 - 40 % av hönorna lägger sig och ruvar om de ges möjlighet.

En varning kan vara befogads för att konsekvent välja både tuppar och hönor med ullig fjäderskrud, flertåighet eller kreftig benbefjädring. Dessa egenskaper förstärks då och kan förändra rasens  karaktär och funktion.

För övrigt gäller generella avelsråd för lantfjäderfän. Stor variation inom rasramen, viktigt att hålla vikten, rimlig god produktion,goda föräldraegenskaper, fungerande flockbeteende. Färgens betydelse får inte överskugga andra egenskaper.

Kycklingar

På våren eller sommaren vill några hönor ruva. De ligger kvar i reded efter att ha värpt dagens ägg och burrar upp sig, de låter som de morrar och kan hacka med näbben om man stör. Det är hormoner som styr beteendet som stimuleras av att hönan ser att det ligger ägg i redet och att det blir fler ägg där dag efter dag. När det är ett lagom antal ägg slår ruvvilligheten till och hönan stannar kvar i redet. 10 - 12 ägg brukar vara lagom för henne att täcka.

Äggen ruvas i 21 dagar och därefter kläcks kycklingarna. De behöver ingen mat de två första dygnen utan lever på resterna av gulesäcken som dras in genom naveln de sista timmarna innan kläckningen.

I Oktober fylls hönshuset med fjädrar då är den värsta ruggningsperioden igång. Samtidigt slutar nästan alla hönor att värpa ägg. Man kan komma ut en morgon och tro att någon har varit där och haft sönder en dunkudde så mycket fjädrar kan det bli över en natt.


Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Cenneth Wittsjö | Svar 08.07.2017 06.18

Mycket bra redogörelse.och eftersom jag ihar haft Hedemora höns instämmer jag helt med vad som redogjorts..Cenneth Wittsjö

Elisabeth ranheim | Svar 12.07.2013 23.48

Jeg bor i Norge,og har Hedmorahøns på førsteåret.1Tupp og 4høns af forskellige farger,veldig fine.,og dygtige til å legge æg. Til nesteår må jeg vel ha ny tupp

Eldbjørg 11.10.2017 23.26

Hei
Selger du rugeegg av Hedemora høns så er eg int i å kjøpe.
Mvh Eldbjørg

mona roos | Svar 19.06.2013 19.11

så fint dom har ska dela på fb så mina kusiner i Karlstad ser

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

17.02 | 20:09

Hej! Säljer du silkeshöns under våren? Mkt intresserad i så fall! Tack för besked!

...
17.02 | 16:49

Hej jag bor i Hälsingland är på jakt efter silkesägg och undrar om du har för att skickas.

...
30.01 | 08:01

Hej! Jag undrar vad färgen heter på den otroligt vackra gråa hönan på första bilden! Ser även en grå där i bakgrunden, superfina!

...
15.01 | 09:41

fräscht

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS